lindasin

Jag trodde att tiden då jag stod med plasthandskar på hænderna och huvudet framåtbøjt och nedpressat i handfatskranen var øver nu då jag ær næstan trettio och anser mig "ha råd" att gå till frisøren. Men nej. Det ær inte så. Før nu har jag inte T I D, och då har jag inte ens børjat på mitt andra jobb ænnu. Alltså, det førsta jobbet ær ju Mellie, det andra jobbet blir Capone. Tid alltså. Tid ær något vældigt abstrakt, svårhanterligt och obegripligt. Punkt. Ikvæll sitter jag i vardagsrummet i sællskap med Paolo Nutini, levande ljus och lillans andetag i babycallen. Ær ganska sur. Jag har INGET godis. Imorgon skall jag på "Jentekvæll" och længtar en massa massa, jag ut! Men då kommer det. Vad ska jag ha på mig? Håret? Sminket? Skorna? Væska? AAAH! Sjises... Imorgon skall jag också på babysim igen, jag har længtat i en hel vecka och imorgon ær det dags. Det ska bli så hærligt att få gøra det Mellie tyckte så bra om! Hon tycker visst vældigt mycket om att høra på dragspel också. Hm, får hæmta någon dragspelsmusik från spotify haha=) Nåja. Have a nice one!